Vetenskap & r3vobanD: Studier för hästars välbefinnande

Varför är tryckfördelning viktigt?

Våra hästars välbefinnande är av yttersta vikt för oss ryttare. En optimal tryckfördelning under nosgrimman kan bidra till att minimera obehag och stress för hästen. I det här blogginlägget kommer vi att titta på den vetenskapliga grunden för r3vobanD och presentera de studier och resultat som har legat till grund för utvecklingen av denna innovativa produkt.

Tryckets inverkan på hästar

Tryck från nosgrimman kan vara obehagligt för hästen och kan till och med leda till skador. Det gör det ännu viktigare att hitta en lösning som fördelar trycket jämnt och därmed förbättrar hästens välbefinnande. Det är här r3vobanD kommer in i bilden.

Utvecklingen av r3vobanD: Ett vetenskapligt tillvägagångssätt

Utvecklingen av r3vobanD bygger på intensiva studier och forskning om fördelningen av trycket på nosgrimman och dess påverkan på hästen. I detta avsnitt ges en översikt över de vetenskapliga principer som ledde fram till utvecklingen av r3vobanD.

Betydelsen av skjuvkrafter

Ett centralt begrepp i forskningen bakom r3vobanD är skjuvkrafter. Skjuvkrafter uppstår när två motsatta krafter möts och kan leda till skador och smärta hos hästar. Genom att optimera tryckfördelningen kan skjuvkrafterna minskas och hästens välbefinnande förbättras.

Studier som stöder r3vobanD-tekniken

Det finns många studier som betonar vikten av tryckreducering och optimal tryckfördelning på nosgrimman. I den här sektionen presenterar vi några av dessa studier.

Dr Hilary Claytons studie om effekterna av nosgrimmor 

Den välkända hästforskaren Dr Hilary Clayton genomförde tillsammans med Uldahl (2019) en studie där de undersökte skador som kan orsakas av användning av bett, nosgrimmor, sporrar och piskor hos danska tävlingshästar. ¹ Syftet med studien var att identifiera kopplingar mellan dessa utrustningsdetaljer och skador hos hästar under tävlingar i fyra ridsportgrenar. ²

Resultaten av denna forskning bidrar till den pågående debatten om lämplig användning och hur nosgrimmor skall spännas inom ridsporten. Equestrian Canada's Noseband Pilot Project, till exempel, syftar till att utbilda ryttarsamhället om faktorer relaterade till användning av nosgrimmor, granska aktuell forskning och främja förståelsen för deras användning. ¹ Dr Hilary Claytons forskning belyser vikten av att nosgrimmor används på rätt sätt och bidrar till att främja hästarnas välbefinnande inom olika ridsportgrenar.

Dr Orla Dohertys forskning om för hårt spända nosgrimmor 

Forskaren Orla Doherty och hennes team har funnit att för hårt spända nosgrimmor används i stor utsträckning vid hästtävlingar på Irland, i England och i Belgien. ³ Resultaten visar att alltför strama nosgrimmor kan orsaka obehag, smärta eller vävnadsskador hos hästar. ³ För att mäta hur hårt nosgrimmor sitter på hästar med träns har teamet utvecklat en digital mätare. ⁴

I en annan studie fann Doherty och hennes team att för hårt spända nosgrimmor begränsar och försvårar hästars naturliga beteenden och ger en mätbar stressreaktion. ⁵ Resultaten tyder på att användningen av nosgrimmor som begränsar naturliga beteenden och orsakar stress inte bör vara så tighta att de skadar hästen. ⁵ Dessa resultat understryker vikten av korrekt inpassade nosgrimmor och bidrar till att skydda och främja hästarnas välbefinnande.

r3volutionD:s egen vetenskapliga studie: tryckreducering med r3vobanD

Förutom att analysera befintliga studier har vi på r3volutionD också genomfört vår egen vetenskapliga studie för att bevisa fördelarna med vår r3vobanD. I denna studie använde vi datorsimuleringar för att mäta de krafter som ett träns utövar på hästens näsben. Vi jämförde tryckförhållandena med och utan r3vobanD.

Resultaten av vår studie var imponerande: genom att använda r3vobanD kunde vi minska trycket med 60% och uppnå en optimal tryckfördelning. Dessa resultat understryker hur effektiv vår produkt är när det gäller att förbättra hästens välbefinnande och kommunikationen mellan ryttare och häst. Genom att minska trycket och de cirkulera krafterna på det känsliga näsbenet kan hästarna arbeta på ett mer avslappnat och fokuserat sätt, vilket i slutändan leder till bättre prestationer och ett mer harmoniskt partnerskap.

Fördelarna med r3vobanD för ryttare och hästar

Användningen av r3vobanD erbjuder många fördelar för både ryttare och hästar, som vi förklarar mer i detalj i denna sektion.

Förbättrad kommunikation och kontakt med bettet

Den jämna tryckfördelningen hos r3vobanD förbättrar kommunikationen mellan ryttare och häst, vilket resulterar i bättre kontakt och ett mer harmoniskt partnerskap.

Minskat tryck och smärtlindring

Den optimerade tryckutjämningen hos r3vobanD kan bidra till att lindra smärta och obehag hos hästar genom att minimera lokala tryckpunkter, och fördela trycket jämnt.

Framtiden för r3vobanD: vidareutveckling och forskning

Forskningen och utvecklingen av r3vobanD står aldrig stilla. Vi på r3vobanD strävar hela tiden efter att vidareutveckla och optimera produkten. Därför planeras ytterligare studier och forskningsprojekt som ska bidra till att göra r3vobanD ännu mer effektiv och mångsidig.

Sammanfattning : Den vetenskapliga grunden för r3vobanD

r3vobanD bygger på gedigna vetenskapliga studier och rön som visar hur viktigt det är med optimal tryckfördelning på nosgrimman för hästens välbefinnande.

Användning av r3vobanD kan bidra till att minimera lokala tryckpunkter som kan uppstå även vid en korrekt spänd nosgrimma, och förbättrar kommunikationen mellan ryttare och häst, vilket leder till ett mer harmoniskt partnerskap och bättre prestationer. Källor:

1: https://horsesport.com/magazine/equine-welfare/noseband-tightness-ec-responds/

2: https://www.researchgate.net/publication/323548818_Lesions_associated_with_the_use_of_bits_nosebands_spurs_and_whips_in_Danish_competition_horses

3: https://www.horsetalk.co.nz/2017/01/04/tight-nosebands-competition-rampant-study/

4: https://www.researchgate.net/publication/312185959_An_Objective_Measure_of_Noseband_Tightness_and_Its_Measurement_Using_a_Novel_Digital_Tightness_Gauge

5: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0154179